en längtan

En bild från sommaren.

Just nu längtar jag dit.

Myspys

En dag som denna är det fint att gå på kafé. Jag har ätit äppelpaj och druckit något gott ur en himla fin glasflaska med Herra Hakkarainen på. Funderade ett tag på att skapa en fin samling med glasflaskor att ha i mitt nya rum sedan då huset är klart, men jag lät bli. När jag gungat ett tag i en park, och känt mig som en i mängden bland alla femåringar, började det regna och jag cyklade hem. Fast våt hann jag bli. Nu är jag torr och ska tillbringa kvällen med att vakta två besvärliga brorsor. Jag är en lyckost. Inte.

Att jämföras med "smickrande personer"

Visst är jag inte den enda som blir arg ibland? Bekräfta det, så känns det lite bättre.

Hur som helst, när man är som allra argast med håret på ända och kläderna på snedden, då blir man ju alldeles förskräckligt lycklig av att höra repliker som denna:

- Mamma, hon ser ut som Hagrid när hon är sådär arg!

Som sagt, jag börjar förstå varför Harry Potter har en åldersgräns... Och så börjar jag undra varför jag aldrig plattar mitt hår...

Höstpirr - you named it!

Ah, idag är jag glad! Det regnar inte, jag lyckades okej i skolan, och kameran rök med i väskan eftersom vi skulle fotografera vatten i bildkonsten. Tyvärr fotade vi inget mer än just vatten, och av det simplaste laget, men det lär dyka upp fler fotoinriktade timmar (hurraaa). Dessutom är det dans idag; tur, för mina ben sprätter av rörelselust! Fattas bara att löven blir gula...

Höst

Jag börjar snart tro på övre makter. Så här som att människan på riktigt påverkas av vädret. Hela världen verkar så nedstämd och dyster. Folk gråter ikapp med att regnet öser ner (i och för sig har jag inte sett någon gråta men det skulle passa in i fall folk gjorde det). Liksom, löven är inte gula än, hösten, kan du inte komma först om ett par veckor? Det skulle passa mig utmärkt.

Muffins och leklust

 Jag bakade blåbärsmuffins i fredags, och jag känner för att göra det igen...

Minstingen förklarade igår lite lillgammalt att han inte gör onödiga saker. Som att sy rya (därav har han fått hem den minsta ryadynan ever). Han kunde inte förstå hur andra barn syr rya frivilligt! Helt bortom hans rymdar. För varför slösa på tid när man kan leka? Han gör som sagt inte onödiga saker - han leker.

Curls

Sommar är fint

Speciellt kvällarna.

Lite deppigt att vara tillbaka i skolan. Stämningen är så stressig. Dessutom kan jag inte baka blåbärsmuffins, för bären i butiken bar på någon äcklig sjukdom. Det är synd om mig.

Men, det är ju fredag, så det ska väl ordna sig.

Orättvistorättvistorättvist

Att vara sjuk och hemma just den dag man allra minst vill vara sjuk och hemma. Att sitta i soffan och inte unna sig smaskiga tv-program utan istället vara himla flitig och skriva uppsats. Att ha ont i hals och mage men ändå mentalt vara frisk som en frisk förutom att huvudet dånar lite omärkbart när man har stått för länge. Att inte få träna eller gå på efterlängtad dans just idag, men att  säkerligen tvingas vara med på skolgympan i morgon.

ORÄTTVIST!

Det enda som är en liten, liten smula positivt är att man får dricka sånt här:

Fotodrömmar

Har huvudet sprängfyllt av fotolust. Modellfotolust. Vill ha vinter och vackert snöbeklädd is. Snödraperad vass, en iskall vind, en köksstol, en hängselklädd flicka, flätor. Lite sånt. Fast så har jag också idéer som är lättare att uppfylla här och nu. Jag vill till exempel fota någon här:

Fast, det är inte mycket jag kan göra i dessa tider, för jag har blivit drabbad av en grym (negativtnegativt) förkylning som inte verkar vilja släppa taget om mig, fastän jag ber så snällt. Jag måste alltså supa te som värsta alkoholisten, och är förbjuden att träna, snyft. Och jag som börjat dansa och ska gå på min andra danslektion i övermorgon.

Snälla lilla flunsa; ta någon annan än mig.

Jag svamlar

Så har skolan kört igång. Lärarna använder illrosa öskar för att hälla läxor över oss. Våra väskor är tunga och gör våra ryggkotor sneda, men vem bryr sig? Inte lärarna i alla fall.

En som åtminstone inte skyr skolan är lillingen, som har genomlidit den allra första skolveckan med ett lyckligt grin på läpparna. Hans första kärlek någonsin blev matteboken, hur ska det gå i framtiden? Nördar?

Well, jag inser att det är hemskt att vara tillbaka i stan. Det är inte längre naturligt att plocka fram kameran i gryningen, miljön är så fruktansvärt tråkig, både inne och ute. Det enda jag är sugen på att fota är porträtt (och natur, men jag vill ha vacker miljö och den står inte att hitta), men då ska jag ha någon att fota också. Har lite idéer här inne i hjärnan att fullfölja, det känns som om det skulle bli toppen.

Idag ska jag försöka bli frisk från min förkylning, läsa och dricka varm kakao med grädde. Myspys.

Verkligheten kallar

Och så är sommarlovets sista sköna dagar avnjutna. Skolan kallar med olycksbringande bjällror. 

Än vill jag inte överge solnedgången vid havet, plask och mys. Men jag är så illa tvungen, precis som alla andra. Åttan vill ha mig med i svängarna, och minstingen börjar första klass. Det är pirrigt i vårt hus.

Sakta vi gå...

En ganska fin dag har det varit. Shopping i timmar tills jag nästan var en livslevande sömngångare med huvudvärk och skavsår, så kvällen då schacket här hemma fick ångest och tog mig med till stranden för att avnjuta en varm och förtrollande kvällssol. Förutom att jag är lite småsjuk, och att promenaden avslutades med att minstingen var lite för vågad och slant i sjön i ett försök att imitera Melker, var det fint. 

Fint är det också att sitta hemma i en soffa och se på Anne på Grönkulla (Anne, jag är ditt nya fan). Men, man skulle faktiskt ha fötts på den tiden, det skulle man.    

Scary little amerikan

( Jag vet hur man stavar American, men amerikan ovan ska uttalas på svenska)

Det här med rättigheter

Mycket bra klipp som ursprungligen är från moderskeppet men som jag hittade tack vare Annika. Värt att titta på!

Även fast männen här säger att det är lagligt att fota vem som helst och att man får lägga upp bilderna såvida det inte är i reklamsyfte eller bilden i fråga är kränkande, kan det vara bra att ta sig en funderare på vad som verkligen känns rätt, vad som ditt samvete tål.


Jag är otroligt sen, men bilder från Jurmo-utfärden ska komma upp - jag har bara väldigt mycket bilder att redigera just nu, och väldigt mycket bilder som ska fixas och ordnas med, och väldigt mycket städning och väldigt mycket bilder som ska sparas på en hårddisk och en hop med bilder som ska levereras till kompisens familj. Därför.