tisdag 27 september 2011

What a day

Jag tycker inte om bilden, den är stökig. Men i förrgår tyckte jag om den. Därför...
What a day... 

Först finskaprov. Bara ifrån ordet avdunstar det äcklig stank. Okej, inget ont mot själva språket, men lektionerna och hela min handikappade inlärningsprocess gör det näst intill outhärdligt. Jag är en smula förvånad över att jag över huvudtaget har blivit godkänd varje år. Hittills...

Så, efter en rätt intet sägande modersmålslektion, skulle jag och kompanjonen ha en och en halv timmes håltimme i väntan på en ytterst eftertraktad bildkonsttimme. Nja, inte precis eftertraktad då resten av klassen slutade ett...

Då skolan äntligen var slut skulle jag och en kompis träna. Alltså, vi skulle hyra en badmintonplan och bolla lite halvdant. Det hela slutade i illröda ansikten efter en träning med en grupp i vår ålder. Lite oväntat, minsann.

Men nu vilar en välförtjänt smoothie i min magsäck, och det läxfria livet är rätt fint just nu.

lördag 24 september 2011

Höstkoman


Melissa Horn - Jag saknar dig mindre och mindre


Jag är trött. När jag är trött blir allting grått och flimrande för mina ögon. Allt i skolan känns bara likgiltigt, allt här hemma, hela världen. Jag vill att det ska hända något! Vad, vet jag inte, men något som får mig att vakna upp och spräcka tråkighetens puppa. Skulle sitta fint med lite livsglädje här i vår värld!

onsdag 21 september 2011

Jagärbrapåattsvamla


Okej, enda anledningen  till att jag publicerar den här avskyvärda bilden på mig är för att jag ska uppdatera bloggen igen! Jag ser era undrande ansikten för mitt inre, men det är så, att om jag öppnar bloggen och möts av ett inlägg som jag egentligen skäms för att finns där vill jag snabbt skriva ett inlägg igen av bättre kvalitet så att jag igen kan se på min blogg utan att känna mig illa till mods. Jag vet att det inte är så här den optimala bloggen ska fungera, men jag kan tyvärr inte rå för mina resonemang.

Det var sportdag idag i skolan. Det positiva med sportdagen i min skola är att vi de två senaste åren haft zumba på aktivitetslistan. Hehhe, jag är ganska usel på att shakea loss egentligen, men jag kan nästan slå mig i backen på att det kommer att vara många ömma rumpor i morgon.

Så är det ju smart att äta sig mätt på chokladbollar så att illamåendet bara stiger i munnen vid tanke på middag... Vi är smarta, jag och mina kära vänner.

I morgon ska jag utnyttja vaktandet av lillbrorsan på bästa sätt: vi ska gå på cirkus! Plus att jag kommer att ha en kompis på släp. Det här ser lovande ut.

tisdag 20 september 2011

Det där magiska med hösten







Nu kan jag äntligen slappna av efter en sällsynt tung, grå och avskyvärd vecka. Veckoslutet gick åt till att läsa modersmålsbok, och endast det. Gårdagen gick åt till att läsa på fysikprov, och förra veckan var i stil med det här.

Kanske hinner jag inse värdet i hösten nu. Kvällarna är det bästa. Löven som börjar bli gula, och det magiska ljuset. Allt är värt att älska. Jag känner på mig att kameran saknar mig rejält. Den ska inte behöva oroa sig längre, nu är jag tillbaka. Och jag började idag.

Någon som vill tipsa mig om lite höstmusik att lägga till i spellistan på det högt aktade Spotify? Lite rugg, paraplyer, glädje och mysstämning. Skulle sitta fint.





tisdag 13 september 2011

Jultidningar och vatten i skon


Känns lite ironiskt, det här. Snopet, liksom.

Varför?

Jo, det ligger till så här, att jag är lite i ett lite smådesperat behov av pengar, och nu när julen närmar sig med myrsteg kommer ju pengarna nästan mot en som flygpost! Hur? Jultidningar, såklart!

Perfekt, tänkte jag, och drog med mig en kompanjon. Om det var lönsamt, det kan man återkomma till, men vi stretade hur som helst runt från dörr till dörr i vår lilla stad med ett lite påtvingat försäljarleende fastklistrat på läpparna. Läppar som var röda av stress.

För vi märkte rätt fort ett mönster i försäljningen.

Streta på, svettas, klättra upp för trappsteg till en ogästvänlig dörr, klappa kompisen på axeln, limma fast det ljuva leendet, presentera ärendet ("Hej! Skulle ni vara intresserade av att köpa jultidningar? Prima julklappar!"), se hur kunden vrider sig obekvämt i färd med att komma på en ursäkt som inte låter alltför aggressiv, höra de allt för välbekanta orden "Nej, tack".

Alltid så. Från dörr till dörr. Alltid någons son, något barnbarn, eller så mycket som frus kusins dotters kompis lillebror (!), som hade första platsen bokad. Vem skulle vilja köpa av oss? Ingen.

I fyra långa timmar kämpade vi för att leva upp till budskapet som stod innanför reklambladets pärmar: "Ge inte upp". Efter dessa långa lönlösa timmar trotsade vi trots allt vårt motto, och vände hemåt.

Då öppnade sig himlen. Regnet var överallt; i luften som omringade mig, på paraplyet, under paraplyet, i munnen, som sjöar i skorna, på byxorna... till och med godishalsbandet, som fick gestalta en klen tröst i en stor värld, smalt sönder av allt vatten!

Som tur är inte jag gjord av socker, och lättbotad är jag också! En varm dusch, en kopp rykande te och varma smörgåsar är mer än tillräckligt. Jag är nöjd, men frågan gällande ifall det lönar sig att satsa på jultidningsförsäljning förblir öppen...

måndag 12 september 2011

Hoppande fanter

Känns som om världen behöver uppmuntras lite en dag som denna. Därför känner jag mig så gott som skyldig till att länka världens bästa sida! Jag skämtar inte, den äger!

edit: bästa människan som tipsade mig om sidan är Anna!

Idag har jag och en kompis suttit och gjort något som skulle föreställa att dokumentera något halvpolitiskt möte. Det vill säga, vi satt och pillade nervöst på våra kameror och fick inga bra bilder (alltså, jag fick inga bra bilder, men det kan bra hända att hon fick det). Ljuset var uselt och allt snack lät bli att över huvudtaget komma in i min hörselgång. Positivt var att vi fick äta äppelpaj!

söndag 11 september 2011

En ros för den 11 september







Det var tio långa år sedan. Jag minns inte särskilt mycket. Allting var så långt bortom mina världar. Hade det skett idag hade jag brytt mig mer.

Allt jag minns är sammanpressade röster i tv-nyheterna. Kaos.

Kanske förstod jag inte hur många liv som fick ett slut. Hur många tårar som fälldes.


En ros för allt det där.

lördag 10 september 2011

Natt




Man märker att hösten börjar komma. Natten kommer liksom snabbare.

Förresten så fyllde min mamma år här om dagen, och jag, alla mammors drömunge, gav henne hela första Solsidan-säsongen! Nu blir kvällarna med ens innehållsrikare...

tisdag 6 september 2011

Att gå på konfirmation












Konfirmation är skoj! Man får presenter och fin kaka, ju. Och så kan man fota många fina människor samlade på ett och samma ställe, om man har tur.  Skulle man få slippa själva kyrkogången skulle det vara ännu bättre!

Jag vet liksom vad jag har att se fram emot det kommande året...

söndag 4 september 2011

en längtan


En bild från sommaren.

Just nu längtar jag dit.

lördag 3 september 2011

Myspys


En dag som denna är det fint att gå på kafé. Jag har ätit äppelpaj och druckit något gott ur en himla fin glasflaska med Herra Hakkarainen på. Funderade ett tag på att skapa en fin samling med glasflaskor att ha i mitt nya rum sedan då huset är klart, men jag lät bli. När jag gungat ett tag i en park, och känt mig som en i mängden bland alla femåringar, började det regna och jag cyklade hem. Fast våt hann jag bli. Nu är jag torr och ska tillbringa kvällen med att vakta två besvärliga brorsor. Jag är en lyckost. Inte.

Att jämföras med "smickrande personer"

Visst är jag inte den enda som blir arg ibland? Bekräfta det, så känns det lite bättre.

Hur som helst, när man är som allra argast med håret på ända och kläderna på snedden, då blir man ju alldeles förskräckligt lycklig av att höra repliker som denna:

- Mamma, hon ser ut som Hagrid när hon är sådär arg!

Som sagt, jag börjar förstå varför Harry Potter har en åldersgräns... Och så börjar jag undra varför jag aldrig plattar mitt hår...

torsdag 1 september 2011

Höstpirr - you named it!



Ah, idag är jag glad! Det regnar inte, jag lyckades okej i skolan, och kameran rök med i väskan eftersom vi skulle fotografera vatten i bildkonsten. Tyvärr fotade vi inget mer än just vatten, och av det simplaste laget, men det lär dyka upp fler fotoinriktade timmar (hurraaa). Dessutom är det dans idag; tur, för mina ben sprätter av rörelselust! Fattas bara att löven blir gula...