Råd till er som förtvivlat suktar efter uppmärksamhet: Ta på dig ett par prima fjädervingar och traska rakt genom stan med ett fjantigt leende klistrat på läpparna, och du ska se att du minsann bli föremål för alla åskådares uppmärksamhet. Jag lovar att bilar t.o.m. kommer att sakta ner för att få se ängeln som trillat ner ifrån skyn.
Råd till er som helst av allt är små gråa myggor och undviker uppmärksamhet: Ta INTE på dig ett par prima änglavingar och traska INTE genom centrum av din by.
Jag gjorde alltså det här, traskade genom byn i färd med att leka ängel. En röd liten förnäm bil saktade faktiskt ner farten rätt rejält, och en gammal fiskargubbe stod där med pipan i mun och såg på ängeln som travade ner för backen. Först när jag svängde runt hörnet fortsatte han sin kvällsrunda.
Men varför i alla sin dar lekte jag då ängel? Jo, det är så att fotogruppen jag tillhör ska ha en utställning, och jag skulle fota min utställningsbild idag. Och det vet ju alla, att heter man Miss Erabell räcker det inte med en vanlig tråkig bild, utan eftersom jag inte fick lov att balansera en enorm guldspegel på huvudet, och eventuellt trakassera den en smula, blev det vingar som fick duga. Nu ska jag bara fundera ut ett lämpligt budskap/bildtext till bilden.
Och läsa på matteprovet. Men det är en bisak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar